"Ryslig med flera oanande vändningar. Lite skoj att fått se Renée i en film som inte handlar om kärlek och massa melodrama. Förvånansvärt gjorde Zellweger en bra rolltolkning. Hon är duktig skådis, men trodde inte hon skulle kunna ge den rädslan till oss åskådare som huvudkaraktären skall göra i skräck och thrillerfilmer. Där hade jag fel allt. Levererade sitt verk väldigt skickligt. Jag blev faktiskt ännu mer imponerande av Jodelle Ferland. Sett hennes tidigare verk i samma genre och hon blir faktiskt bättre för varje roll. Barn i film ska ha den lite mer mörkare sidan att visa. Hon var läskig när hon visade den sidan. Hennes blick sa mer än vad man var beredd på. Efter att ha sett så många liknande filmer med barn som den viktiga punkten till filmen, håller Case 39 måttet uppe med filmer som The Reaping, Orphan och Silent Hill. Man blev inte så rädd att man hoppa ur soffan precis, fast erkänner att det fanns en eller två gånger det hände mig. Filmen är mer på nivån till mystik blandat med onaturliga krafter. Det som jag märkte efter filmen var en både en sämre och positiv sak, beroende på hur man ser det, att vi åskådare får egentligen aldrig en tillräckligt bra förklaring till varför detta hände just Renée's karaktär. Där får vi mer använda våran fantasi och komma på egen förklaring. Det är många filmer som ger en förklaring till oss för att lätta upp stämningen på frågan "Varför?". Men här kom det aldrig fram. Lite ovanligt för en sådana film, fast själv tyckte det var intresseväckande att fått se något sånt här. Påminde lite om filmen The Children. Det var en mörk resa med många mystiska krafter runtomkring Case 39."